Arbetsritning (ej komplett) Rosemarie Nilsson 1997 CAPONNIERENS TOTALA YTA, MED VALLAR OCH ALLT, UPPGICK TILL OMKRING 2,3 HEKTAR ELLER 260918,88 QVADRATFOT (26,09 qvadratrev) ... inte "3 millioner qvadratfot" som Eduard Melin den 17 Januari 1865 antecknat  angående  "Drätselkammarens betänkande,   med  bilagor  angående  igenfyllning  af Kapuniergrafen" vilket denna tid diskuterades på grund av "sanitär olägenhet"  Efter att ha  fyllts  igen och kulverterats,   gränsade den nordöstra  delen till vad som omkring 1820 betecknades som Nya Haga. Hela Hagas yta, kan dock den 17 januari 1865 ha menats efterssom tre miljoner kvadratfot,  enligt våra dagars mått,  blir  264450  kvadratmeter dvs.  26,4  hektar. Det kan  alltså ha varit  jag  själv,  som  antecknat otillräckligt vid ett  av mina besök  på Stadsarkivet, hösten 1997. Kaponjären närmast  berget,  hade börjat fyllas igen under 1830-talet,  samt indelats i tomter. Vid sekelskifte 17 - 1800-tal hade Haga etablerade gatunamn, såsom  Nygatan och Stadsgatan (nuv Haga Nygata) Frigångsgatan Wäfvaregatan (Pilgatan) Bergsgatan (som sträckte sig ända fram till nuv. Husargatan och som nu heter Skanstorget) Tullgatan (Landsvägsgatan) Trädgårdsgatan (Mellangatan) Skantzgatan (Västra Skansgatan) Bredgatan (Östra Skangatan) Sjömansgatan (Skolgatan - Willinska Fattig- friskolan lät här år 1827 bygga ett skolhus, en träbyggnad först i en våning) Timmermansgatan (Husargatan - en kasernbyggnad var bland de första i Nya Haga) samt Långgatan (Sprängkullsgatan) Frigångsgatan och Bergsgatan är således de äldsta bevarade gatunamnen i Haga. Nordvästra  delen av Haga dvs. den del  som ingick i "Haga Heden" är den yngsta - där började inte byggas förrän kring 1850. Först byggde en handlare ett fint trähus i tre våningar.   Något  senare  utbyggnads- ritningar,  visar ett  herrgårdsliknandeutseende.. men dessa blev aldrig verklighet. Jag kommer att pres- entera detta hus längre fram.  Ett barnsjukhus byggdes genom donerade  medel år 1864 i denna del  av Haga och ett badhus tio år senare.. Staden och en donator  lät  bygga arbetarbostäder. Först ut var Göteborg Stad,  som byggde  tvåvånings- längor redan år  1847  ungefär där  Hagakyrkan nu är belägen och sedan mindre envånings trähus år 1849 på fd.Hagaheden,  nordväst  om  den  då  kvarvarande Kaponjärgraven. Återkommer även till dessa, efterssom jag anser dem  vara mycket  intressanta !   Den tiden tillkom gatorna Kaponjärgatan,  Haga Östergata  och Allégatan  -  som nu heter  Södra Allégatan.