foto: Rosemarie Nilsson

No 1:18
Skansberget åt söder, måndagen den 17 oktober 2005 kl 16.00.

Och jag har tagit del av Statens Fastighetsverk utredning angående bergets framtid ..ett koncept – betecknat vårdprogram omfattande femtiofem sidor, utgivet i oktober år 2000. Detta program fick jag beställa, då det inte ligger ute på verkets nätsida.

Föreningen Rädda Skansberget har information att ge om vad som hänt genom åren, alltsedan HSB beslutat att bygga på den motsatta sidan av berget..

Stadsbyggnadskontoret i Göteborg detaljplaner för bostäder, etc.
Se den från maj månad 2004;

Ta gärna del av Kommunfullmäktiges handlingar – exempelvis ´Yttranden 2005 nr 2´

Det finns mer att läsa in sig på – men för den intresserade är hän- visningarna ovan, en god början.. Riksantikvarieämbetets nätsida har bedrövligt lite om Haga – jag har inte funnit mycket åtminstone.
Intet om kakelugnar heller.. från det ena till det andra. ”Har inte kommit dit än” blev svaret jag fick för något år sedan. Kakelugnar på frimärken, tyckte jag var en lysande idé, som jag fick för drygt tio
år sedan !! Ligger i Posten frimärkens motivbank sedan dess..

Åter till Skansberget:
Själv har min uppfattning om detta berg böljat fram och åter. Ett underbart berg är det.. Jag går ofta upp och får fin distans till allt möjligt. Ser ut över hela Tellus känns det som.. Himmelen är tämligen nära ibland.. och man skymtar havsranden i väster. Ofta ser jag ut över Hagas alla tak och betänker alla människor som levt och nu lever samt trampar runt med tankar och förhoppningar som mina egna.. Om att slippa frysa.. Att det arbete man utför måtte uppskattas (om man nu är värd det). Att maten skall smaka.. Att teaterbesöket skall ge di små grå innanför pannbenet, utrymme att flytta sig lite
..i en annan riktning än innan..

Det där berget är tämligen nedskräpat också, kan jag tala om..
Misshandlat och farligt. Då tänker jag närmast på allt krossat glas och hundars tassar. Och beslutar mig för att: om byggen kommer igång, så vill nyboende inte ha det så, utan kräver av varandra att ..fint skall det vara ! I sådana stunder är jag således för nybyggnation.

Så funderar jag.. Men.. samtidigt blir jag ängslig att bostäder och nya parkeringshus tar bort värden som jag idag uppskattar.. en ursprunglig vildhet och en slags frihet.. (fast jag vet såklart att det blev en planerad park strax efter förra sekelskiftet – man kan väl få inbilla sig lite !!) Dessutom tycker jag absolut att växtligheten skall tuktas på somliga ställen. På murarna till exempel ..och bredvid gångarna. Fantastiska murar –gamla som nya– Tänk att de verkligen håller för alla slingrande rötter. Nåja – på en del ställen har de rasat.

Fast ibland tycker jag ingenting. Det känns bara sorgligt och oengagerat. Då minns jag mina funderingar för bra många år sedan - att kunna få inreda keramikverkstad i det gamla soldattorpet, som en gång placerades på bergets östra del. Där finns ingen elektricitet.
Det hyste en scoutgrupp någon gång på 1980-talet.. Halva byggnaden brann ned en tid efter att de lämnat stället.. Nu inrymmer huset trädgårdsredskap. Som inte används särkilt ofta. Torpet skall kanske överhuvudtaget inte ens stå kvar på nuvarande plats.

Ett tag önskade jag att där skulle vara ett café.. med musikkvällar.. (kontaktade berörd bestämmare – det gick inte för sig heller) Därför blir jag bara nedstämd när jag passerar denna lilla byggnad.
Klottrad på och med inbrytningsförsök då och då.. Växtligheten tar över, där vi istället kunnat njuta av utrymme för klarinettspel en stilla afton. Och av piroger för mage och gom.. Ja ..eller nåt´

Så fladdrar mina funderingar.


PS. Själva skansen hyrs numera ut till evenemang av skilda slag. DS.